norrtjejen

Ok, jag ska erkänna att jag just nu är en bitch. Jag är ledsen över att Någon mår dåligt som sagt. Och jag är sjuk. Sånt gör mig på dåligt humör. Och ibland har jag då lite svårt att tygla bitchen inom mig. Jag fräser, snäser och ignorerar. Sånt som jag försöker att låta bli i vanliga fall. 

Och jag och Kattiz pratade just i telefon och skrattade åt mitt humör och det var riktigt uppfriskande. Det var skönt att få tokskratta med henne eftersom vi båda egentligen inte alls känner för att skratta för tillfället. Och det var nog just vad vi båda behövde. Känner mig redan gladare även om Någons problem och känslorna över detta sitter som en klump i magen. "Det kommer att bli bra", sa min mamma till mig i går. Och hon brukar ju ha rätt. Hoppas att Någon känner så också.