Matvägran
Låter som en typisk trotsålder.. Verkar som om han testar er hela tiden... Kan det på något sätt få honom att tänka om, att måltiden blir till nåt roligt eller nånting som får honom att framstå som jätteduktig. Äh jag vet inte.. Vet bara att min syster har haft samma problem med sin äldste, han äter när det passar honom.
Ja det är svårt. Har läst på lite och det är tydligen ett sätt för vissa barn att kunna visa att de har en egen vilja. Mycket kan vi som vuxna bestämma över, men inte om de vill äta eller inte. Jag tror att vi ska försöka att stenhårt köra på strategin att inte kommentera hans ätande överhuvudtaget.
Jag fick sitta kvar vid matbordet tills jag ätit upp, vad som än serverades. Kan bara komma ihåg en gång när mamma till slut lät mig slippa de äckliga bruna bönorna som jag höll på att kräkas av. Funkade väl hyfsat på mig kan jag tycka. Äter i princip allt nu, även om jag fortfarande har svårt att njuta av till exempel broccoli (Nej jag skulle aldrig ens fundera på att äta bruna bönor än idag)
Vi fick också sitta kvar tills vi ätit upp och det blev en maktkamp mellan mig och pappa. En kamp som oftast jag vann eftersom han inte orkade sitta och vakta mig så länge som jag orkade sitta kvar. Efter någon timme gav han upp och gick ut och då gick jag nöjt från bordet. Minns dock metoden med skräck. Och för oss skulle det betyda att vi skulle få tillbringa hela kvällen vid matbordet för Kalle är lika tjusrig som jag var....: )
Hej A
Tycker du ska köra på det ni har tänkt, inte göra så stor affär av det. Jag tror också att han vill visa att han har egen vilja och att om ni inte gör så stor affär av det blir det ju som ingen maktkamp. Låt honom äta det han vill och sedan gå från bordet, ni andra kan ju skratta och ha det trevligt runt matbordet så att han märker att det är rätt skoj att sitta där hela familjen och äta tillsammans.
Min erfarenhet kommer från en 10 årig elev =D
