norrtjejen

När vi pratade om att döpa Isabella till Isabella tvekade jag eftersom jag inte gillar smeknamn. Då döper jag hellre till smeknamnet direkt så man slipper det, som Kalle. Men jag resonerade som så att om vi envisas med att bara säga Isabella så kommer andra att säga det också.

Men hennes kompisar på dagis kan ju inte säga hennes krångliga namn utan kallar henne naturligtvis kort och gott för Bella. Och hennes kläder märker jag med Isa eftersom det är så långt att skriva hela namnet. Och hemma hos mormor och morfar i Luleå kallas hon för Kråkan av alla eftersom hon låter som en kråka när hon skriker eller då hon vill ha något. Hon kraxar liksom. Hon fick smeknamnet när hon var liten bebis och det hänger med.

Jag kommer nog att få ge efter på min bestämda åsikt om smeknamn för det verkar som om kärt barn har många namn.