norrtjejen

I söndags hade Kalle sexårskalas. Det kom tio sexåringar och de busade och lekte och skrattade. De hade förstås superkul medan jag och Pata sneglade lite på klockan och hoppades att tiden skulle gå fort.

I veckan jobbar jag kväll och det känns rätt bra. Jag får sovmorgon, tränar innan frukost och får vara med barnen hela förmiddagen. De äter lunch hemma och sen lämnar jag dem på dagis klockan ett. Jag börjar jobba halv tre och jobbar till elva och det är roligare än jag hade väntat mig att jobba som kvällsreporter.

Det enda minuset är att åka hem kommunalt på kvällen. Jag är ju en sån som gärna undviker detta om jag kan. Men jag sticker in nycklarna mellan fingarna så jag kan skada den som eventuellt skulle göra något dumt. Och jag går fort som fan.