norrtjejen

I fredags blev världen en smula tråkigare. Då gick min före detta chef, Tua, bort alldeles för tidigt. Hon är en de mest originella människor jag träffat i hela mitt liv- på gott och ont.

Tua var en sån som sa vad hon tyckte och hon skrädde inte med orden. Det är många som under årens lopp tagit hennes ord hårt. Jag har tack och lov varit ganska skonad eftersom hon och jag alltid kommit bra överens, men det betyder inte att det var ett okej beteende.

Men man ska inte prata illa om de döda och det är faktiskt hennes bra sidor som jag kommer att minnas.

Tua var väldigt generös med dem hon tyckte om. Festerna hon ordnade på tidningen är oförglömliga och de kunde sluta hur som helst. Hon bjöd på middagar på restauranger och hon har skickat mig jorden runt- något jag är henne evigt tacksam för.  Hon var lite galen. Om hon ville festa vidare så kunde hon säga att alla som följde med henne på efterfest fick vara lediga från jobbet påföljande dag. På så sätt fick hon med ett helt gäng på efterfest. Och trots att hon var chefredaktör kunde en kväll med kollegorna avslutas med att hon bjöd hem alla till sin lägenhet.

Vid ett av de tillfällena passade hon på att ge bort en massa möbler. Jag lämnade festen en gång med ett vackert 16oo-tals bord, stora fina (och dyra) gardiner och en snygg lampa. På måndag ringde hon dock och ville ha tillbaka lampan vilket vi skrattade mycket åt.

Säga vad man vill om Tua. Oavsett vad man tycker om henne- så var hon en människa man aldrig hade tråkigt med. Hon har lämnat ett stort avtryck i mitt liv och jag är oerhört glad att jag lärt känna henne. Hon gav mig chansen en gång i tiden och hon har lärt mig massor. Och jag tror att hon är riktigt förbannad i himlen nu. Förbannad för att hon hade besegrat en svår cancer men dog i alla fall. Förbannad för att hon missar Victoria och Daniels bröllop. Och för att hon inte får vara med och leka längre.

Det är torsdag men det känns som fredag. Anledningen är att jag var ut och drack några öl med Micke igår. Han är i Stockholm och hatar varenda sekund av det, nästan i alla fall. Men i går var jag som sagt och piggade upp honom lite.

Vi letade länge efter ett bra ställe att käka på och det slutade med Burger King. Men det var vi grymt nöjda över. Sen skulle vi hitta ett schysst ställe att ta en öl på och det tog tid. Efter att ha promenerat omkring vid Götgatan, som ändå är en gatan med MÅNGA krogar, så hittade vi till slut ett ställe vi gillade. Vi tog hissen upp på baren ”Och himlen därtill” och njöt av utsikten över en kall öl. Sen slog vi oss ned på ett sunkhak för ytterligare en öl innan vi helt sonika gick upp på hotellrummet och korkade en flarra vin. Där satt vi sedan och pratade skit och skrattade.

I kväll kommer Theres ner och så kommer de äntligen och hälsar på oss i morgon. Det bir så kul och mysigt att mysa med dem, prata, skratta och allt det där. På lördag siktar vi på ett besök på Skansen!

Måste bara berätta om förra helgen då vi var på besök hos Patriks kollega F och hans tjej Y. Det var så himla roigt. Hon har jobbat som bartender och hade gjort i ordning värsta drinkbordet med meny och allt. Sen rökte vi massor av vattenpipa och så fick vi dricka världens dyraste kaffe!

Framställningen av kaffet går till på följande sätt. Civet-katten i Sumatra äter kaffebönor som sedan går genom kattens tarmar och kommer ut som bajs. Därefter plockas de hela bönorna i bajset upp av lokalbefolkningen och de gör kaffe av det. Det var verkligen en upplevelse kan jag säga. Det kallas för bajs-kaffe men det var konstigt nog väldigt gott!

Isabella, som tidigare var en riktig sjusovare, har nu vänt och börjat vakna mellan sju och halv åtta varje morgon oavsett hur länge hon är uppe på kvällen. Jag tycker att det är alldeles för tidigt. Kalle å andra sidan har också vänt från att vara morgonpigg till att vilja sova lääänge. I morse väcktes han tjugo i nio för att åka på innebandyträning och det första han sa var; "Måste innebandyn vara så här tidig. Jag vill ju sova". Det är min kille det!

Var på Ladies night i går och det var många saker. Det var roligt, klyshigt, stereotypiskt, underhållande och stundtals riktigt bra! Och inte för att jag vill vara fjortis men Martin Stenmarck är sjukt snygg. Dessutom enormt trevlig, vilket alla tre var. Tror det blir ett riktigt bra jobb i tidningen nästa fredag!

Kvällens otrevligaste var Sarah Dawn Finer. Har alltid gillat henne men i går var hon snäsig, fräsig och dryg av ingen anledning alls.



Så här vill jag att det ska se ut på helgerna åtminstone fram till halv tio.

Herregud, det är en hel vecka sedan jag skrev senast. Men just nu känner jag att jag verkligen inte hinner någonting. Jag hinner inte med att hålla efter hemma, att träna, mig själv. Och det konstiga är att jag inte har bytt arbetstider eller nåt. Jag kanske bara är tröttare eftersom det är klart stressigare på jobbet.

I dag är därför en dag jag uppskattar grymt mycket. Jag är nämligen ledig på dagen eftersom jag ska till Västerås och jobba kväll. Jag ska besöka grabbarna i Ladies night i logen, vara med på tjejernas förfest, under middagen och se showen. Det blir ett roligt jobb! Dessutom har jag hunnit städa lite i dag så det är så där fint och bortplockat som jag vill ha det på helgen.

I morgon ska vi på middag hos Patriks kompisar Fredrik och Jolla i Uppsala. Och efter middagen ska vi gå ut!!! Jag kommer faktiskt inte ihåg när jag var ut senast. Det måste ha varit på juldagen typ. Och jag är inte sugen nu heller kan jag erkänna. Det känns som att den tidigare partyprinsessan i mig är helt borta. Jag har blivit bekväm. Vill hellre sitta hemma med vännerna och prata i vanlig samtalston än att trängas på ett dansgolv eller vid en bardisk bland en masssa fulla människor. Jag ser ingen tjusning i det längre. Tråkig? Ja, kanske. Gammal? Ja, mer troligt.

Jag har haft en sån otroligt rolig vecka på jobbet. Men det har också varit en av de stressigaste i mitt liv. Vi har varit en reporter kort vilket i sin tur har betytt att jag har fått jobba arslet av mig. Men som ni vet- jag älskar när pulsen stiger!

Jag har träffat kidsen i Tokio Hotel, som jag trodde var ett gäng tjejer från Japan men som visade sig vara fyra killar från Tyskland. Sen fick jag intervjua Joey Tempest som jag åtminstone kände till. Honom känner nog knappast Tokio Hotels fans igen. Han var skön, en riktig rockstjärna med slitna jeans och solglasögonen på inomhus. Dessutom var han trött och bakis vilket ytterligare byggde på rockstjärnestatusen.

I dag har jag varit vikarierande nöjeschef och gjort vår Weekend-bilaga som kommer ut på fredagarna. Det har varit grymt mycket att stå i och en låång arbetsdag, men jag är nöjd och jag ser fram emot att hålla i den och läsa den i morgon. Den första tidningen jag, på egen hand, har varit redaktör för. Sjukt kul!

I morgon blir det tjejkväll. Patrik och Kalle åker upp till Luleå av alla ställen. De ska visserligen upp i ett tråkigt ärende eftersom de ska på Patriks morfars begravning, men de ska också bo hemma hos mamma och pappa och umgås med min familj. Är ju liiite avundsjuk på just den biten. Men jag och gumman ska göra vårt bästa att ha mysigt här hemma.

I morgon blir det som sagt myskväll med "Idol" och chips och på lördag ska vi åka till det nya äventyrsbadet som har byggts här i Väsby. Sen drar vi till Patrik och Wiveka och tillbringar kvällen och natten där. Inte helt fel!

Här kommer lite bilder från vår omgörning av hallen:



Här står jag på en pall med ett lång skaft med en pensel på och målar under taklisten.



För att ni som inte varit här ska fatta hur högt det är till tak tog jag den här bilden.



Så här blev det till sist!

Puh. Vilken lördag. Jag och Patrik bestämde oss för att ta itu med resten av hallen och det var det svåraste inom målning jag gjort. Med hjälp av en väldigt hög stege lyckades han komma åt och tejpa det mesta av taklisterna. Sen satte han fast tejp längst ut på ett förlängningsskaft till en roller och lyckades sätta fast tejp på de ställen vi inte kom åt. Därefter tejpade jag fast en pensel på skaftet och målade närmast taket för att sedan gå lös med rollern.

Nu är det klart! Efter en hel dags målning är det så fint att jag helst bara vill sitta i hallen på övervåningen och titta. Ett ställe där jag tidigare inte vistades i onödan på grund av den fula gula färgen. Nu har jag påbörjat nästa projekt som är att måla trappstegen vita. När det är klart kommer det att bli ännu finare.

Men det är svårt med trappen för det är åtta timmars torktid och det är inte helt lätt att komma ihåg att inte trampa på de målade stegen. Jag har målat två stycken ikväll och jag och Pata har redan trampat i smeten. Barnen däremot sköter sig exemplariskt.

Jag orkar tyvärr inte sätta in några bilder ikväll. Nu ska jag sjunka ned i soffan en stund och ta det lugnt för jag känner fortfarande att jag har något skit i kroppen som inte riktigt vill bryta ut. Kolla in i morgon istället får ni se resultatet av dagens slit.

Är trött, glåmig, orkeslös och stressad i kroppen men inte sjuk. Skumt. Visserligen har jag gjort lite väl mycket på kvällarna istället för att ta det lugnt och jag har kommit i säng alldeles för sent. Ska bli bättre på att gå och sova tidigt.

I dag har jag träffat Laila Bagge och gjort en intervju inför fredagstidningen som jag ska göra i morgon. Nästa vecka är min chef borta och då ska jag vara inhoppare och göra allt själv utan hennes hjälp. Så i morgon blir det till att träna. Det är väldigt, väldigt kul att hoppa in som nöjeschef men också svårt innan man kommit in i rutinerna.

Efter jobbet i dag åkte vi och handlade höstkläder till barnen. Byxor, munkjackor, finskjortor till Kalle, fina mössor och fingervantar. Nu är vi redo för hösten och vintern! Kom igen bara! Jag ska skura ut bastun i helgen så den också är redo för alla mina sköna stunder där inne. Lät lite snuskigare än jag menade...

Min diet då? Jodå, det går alldeles utmärkt. Den här veckan har jag visserligen inte orkat röra på mig men jag äter ju GI så då har det ingen större betydelse. Jag går ned i alla fall. Träningen är en bonus. När veckan är slut har jag gått ned cirka fyra kilo sedan start för fyra veckor sedan.



Tittade på såna här bilder häromdagen tillsammans med Kalle och vi kan inte låta bli att längta och hoppas att det blir massor av snö i år!