norrtjejen

Är inte hundraprocentigt frisk ännu, men det går framåt med stora steg. Om jag inte hade haft tjock i luftrören hade jag kallat mig själv för hyfsat frisk. Men när jag får förkylningsastma blir allt tungt. Jag andas med tunga andetag, måste promenera med myrsteg för att jag inte orkar någonting och jag blir andfådd direkt. Dessutom är jag livrädd för att hosta för det känns som om lungorna ska följa med. Nu inhalerar jag mina mediciner och hoppas att det snart ska bli bra igen.

Ikväll har jag till och med så pass mycket ork att jag har målat en dörr och lister. Nu är det bara en dörr kvar att måla och lägga ett nytt golv i köket. Sen är nedervåningen relativt färdig. Då flyttar vi en våning upp och där är det massor att göra så jag kommer inte att bli sysslolös. Mamma brukar säga till mig att man alltid har något att göra när man har hus och jag hoppas hon har rätt för att göra ingenting är bland det värsta jag vet.

I dag har jag och Patrik varit på Barnens hus och inhandlat presenter till Kalle som fyller fem år på måndag. Han ska få en stor häftig bilbana av mormor, morfar och gammelmormor. Av oss får han en fotboll, ett utomhusspel där man ska kasta ringar på pinnar och få poäng och ett pussel på 100 bitar med motiv från filmen "Bilar".

Och om ni inte reagerade så säger jag det igen- 100 bitar! Jag är helt usel på pussel och att lägga ett 100 bitars pussel skulle nog ta en dag för mig. Men Kalle är något av ett geni på pussel och han kommer att slänga ihop det som om han aldrig gjort något annat.. Så har han alltid varit. Han började lägga pussel då han var åtta månader och han ser av någon konstig anledning direkt var bitarna ska ligga. Skumt. Den egenskapen kommer absolut inte från mig.


Kalle var tidigt pokerproffs också...