One day to go!
En dag kvar, sen får jag i alla fall en dags ledighet. Patrik är som vanligt ledig klämdagar den lyxliraren. Han ska och spela golf på fredag medan somliga andra sliter för brödfödan.
I morgon, valborg, blir det lugnt för vår del. Ska äta något gott, ta ett glas vin och titta på majbrasan på kvällen. Men den tänds inte förrän nio och vår lilla prinsessa blir trött tidigt på kvällarna. Vi hinner väl typ se när de tänder den innan det är dags att dra hem och sova. Jag skulle också vilja höra kören sjunga "Vintern rasat". Älskar nämligen valborg, majbrasa och hela den grejen. Det är då våren börjar och ett av det bästa jag visste som liten var att gå på majbrasan i Örarna där jag växte upp. Där träffade jag mina bästisar Jenny och Ida, smällde smällare och lekte och sen gick man och fikade i byahuset med hela byn. Ibland uppträdde jag, Jenny och Ida där med några sånger! Haha! Härliga minnen!
Min turbobantning går framåt. Har kommit på att jag kan få mig en motionstur innan jobbet också om jag kliver av två hållplatser tidigare och går. Det tar en kvart men eftersom jag kliver av tidigare och om jag pinnar på kommer jag bara fem minuter sent. Sen promenerar jag hem från dagis som vanligt och till sist går/springer jag en halvtimme på kvällen. Nu har jag så träningsvärk i röva att jag rör mig som ett kylskåp.
Nej, nu är det dags för desparata hemmafruar som vanligt! .
Min sömntuta är utklädd till pirat
Strange
Har hittat en bra och fin runda runt området där vi bor som jag har börjat promerera på kvällarna. Det tar en halvtimme i snabb takt och jag ska gå den varje kväll då barnen har somnat. Sen gör jag sit ups framför tv:n när jag kommer hem. Det känns bra att äntligen ha kommit upp ur soffan. Problemet med mig när jag ska göra något är att jag verkligen måste vara motiverad för att genomföra det, annars lägger jag ned innan jag hunnit börja. Men nu känner jag att jag vill komma i form. Dessutom blir jag stressad då jag hör att Kattiz gått ned i vikt och Micke tränar som ett psyk!
I dag fick jag biljetten till Turkiet! Om fyra veckor bär det av och jag längtar aaaaasmycket! Vill helst börja packa ikväll!
Nedan, lite kort från i lördags:
Min älskade altan!
Senare spelade vi spel och åt nattmackor och kom inte i säng förrän vid två. Sen vaknade Kalle som vanligt nu för tiden halv sju pigg och glad. Men han smög ned till sitt lekrum och lekte så jag och Isabella sov faktiskt ända till nio.
Har haft en skön och slö söndag. Har inte gjort ett skit och det har känts helt okej att vädret har varit sådär eftersom jag ändå inte har velat vara utomhus. Jo, förresten. Jag har äntligen deklarerat. Har skjutit på det eftersom jag skulle räkna ut fastighetsskatten och såna där saker är jag helt mongo på. Som tur är Patrik, jämfört med mig, i det närmaste ett geni på att räkna ut saker så han löste det hela.
Nu är det snart dags att krypa ned i sängen. Lägger ju mig klockan tio varje kväll eftersom jag börjar jobba så tidigt. Har lite måndagsångest men det känns trots allt glädjande att det bara är en fyradagarsvecka.
Oh lovely day
På morgonen har vi städat och nu har Patrik just åkt iväg till min kompis Anna för att köpa hennes bäddsoffa. Vi har länge behövt en bra säng till de som sover över och nu är den på väg. Blir så kul att gästrummet nu också blir ett riktigt rum. Hittills har det stått rätt tomt.
Kalle har varit helt fantastiskt på morgonen. Han vaknade sju och bad att få gå ned till sitt rum och leka med bilar. Jag mumlade trött att det gick bra. När vi andra sen klev upp vid halv nio hade han städat hela sitt rum. Sen dukade han fram frukost också. Min lilla prins.
Anledningen till att Kalle städade sitt rum så ivrigt är att hans kusiner SImon och Jesper kommer på besök ikväll. Svärmor, svärfar, Jocke, Ulrika och barnen ska käka middag här. Sen ska Ulrika och barnen stanna över natten så hon får premiärligga i den nya bäddsoffan.
Det är lika fint väder igår som idag vilket betyder att vi kommer att grilla och äta ute. Det blir helgrillade fläskfiléer, rostad kulpotatis med vitlök och timjan och kantarellsås!
Nu ska vi ut och klippa gräset på framsidan. Tog baksidan igår och det blev snyggt, lite regn om någon dag nu bara så ska vi gödsla den så den växer till sig ordentligt!
Lite bilder från gårdagen:
Stockholm i mitt hjärta
Jag talar ju alltid så bra om Norrland och min hemstad, som jag älskar, men nu tänkte jag faktiskt hylla den plats där jag valt att leva mitt liv- Stockholm. Här kommer de fem främsta anledningarna till att jag älskar den här staden, i den ordning som följer.
1. Jobben
Det behövs egentligen inte så mycket förklaring till det. I mitt yrke är det svårt att bo i Luleå, du har inte så många valalternativ. Jobbar man med media is this the place to be!
2. Klimatet
I dag föll det några snöflingor i Luleå och det ligger fullt med snö på marken. Här har det varit 20 grader varmt och strålande sol i dag. Jag gillar snö men det räcker om den kommer i december och försvinner i slutet av januari. Nu vet jag ju att ni som bor i norr gillar snön, eller i alla fall säger ni att ni gör det, men det får väl finnas någon måtta på eländet. Det är ju för tusan snö nästan halva året! Jag vill ha sol och varmt större delen av tiden.
3. Utbudet
Jag går sällan på konserter, aldrig på musikaler och teater MEN jag älskar att veta att jag kan göra det ikväll om jag skulle känna för det. Jag kan se världsartister i Globen, gå på spännande museum, sticka till Arlanda och resa i stort sett vart som helst i världen- utan att ta ett anslutningsflyg. Och så ska vi inte bara prata om alla topprestauranger, nattklubbar och barer. I love it!
4. Mentaliteten
I Stockholm kan du nästan gå utklädd som en gris på stan utan att bli uttittad. Man kan vara annorlunda. Det är okej att vara gay. Man får tjäna pengar. Jantelagen talar inte ett lika tydligt språk här som i norr. Det finns en missvisande bild av stockholmare som dryga, och att de är nedlåtande mot de som kommer från norrland eller någon annanstans i Sverige. Så är inte fallet. Det är dock tvärtom. I norrland pratar man gärna skit om stockholmare och försöker visa att man inte ska tro att man är någon för att man bor eller är ifrån Stockholm (jantelagen igen). Och kära vänner där uppe, bli inte sura nu, jag pratar allmänt men jag pratar också av egen erfarenhet. Jag tror också att de allra flesta av mina vänner som är inflyttade stockholmare från norr kan hålla med mig i vad jag säger.
5. Myggen
Jag tror aldrig att jag skulle köpa hus om jag hade bott kvar i norr. Det är väl ingen idé att ha en altan när man inte kan sitta ute hela kvällarna utan att se ut som en nåldyna dagen efter. Surret, sticken, blodsugandet. Jag blir nästan galen bara jag tänker på det.
Så nu är jag klar. Hit me!
Miljöbov?? Nej- miljövänlig...
1. Vattna blommor med regnvatten. Japp det gör jag. Har en stoooor tunna som samlar upp vatten som jag sen vattnar med.
2. Lämna kläder till insamlingar. Jajamän. Vill dock klaga på att insamlingarna är svåra att hitta.
3. Köp kläder och saker i second hand. Älskar att fynda så det är klart jag gör det, i alla fall ibland.
4. Handla varor från lokala tillverkare. Nej, här är jag inte med.
5. Cykla och gå istället för att ta bilen. Jag går hela tiden, nästan överallt utom då jag åker bil...haha. Men det är sällan.
6. Odla grönsaker själv. Är i färd med att odla tomater, sallad, dill, persilja, gräslök och morötter. Man kan näst intill kalla mig bonde.
7. Använd manuell gräsklippare. Oh yes!
8. Sänk inomhustemperaturen. Har inga element på- någonsin. Värmer huset med luftvärmepump och öppen spis.
Dessutom slänger vi aldrig papper utan eldar upp det, ska köpa miljöbil och sorterar grovsopor och glas i en miljöstation.
Alla dessa saker ovan gör att jag vägrar ha dåligt samvete för att jag inte sopsorterar övriga sopor, att jag hellre flyger än tar tåget, att jag skiter i ekologiskt och sånt krafs och att jag sköljer av målarpenslarna i tvättstugan och säkert en miljon andra saker.
Vill sitta på uteservering
I morse väckte jag ungarna klockan sex och skulle ta en buss till dagis som gick halv sju. Men så hade klantiga jag läst på fel tidtabell och insåg vid bussen att det skulle gå snabbare att gå. Så jag startade min morgon med att gå i snabbt tempo en kvart med två barn i vagnen. Sen fick jag löpa som en gasell för att hinna med min buss till stan.
Tog en kvart lunch för att kunna gå tidigare så inte barnen skulle behöva vara på dagis till sex. Sen gick vi hem. Mitt nyttiga liv fick en bra start kan man säga. Tycker redan att byxorna hänger på rumpan...NOT!
Det här vädret gör mig såååå sugen på att sitta på en uteservering och dricka vin (och förstöra det nyttiga livet). Måste ta och boka in en kväll med nån kär vän snart för det är väl fler än jag som får uteserveringskänslor när solen värmer?
En riktigt tråkig vecka
Det enda spännande den här veckan är väl att det ska vara varmt och soligt. Men på fredag när man går på helgledighet ska det regna. Inte ens det fick man se fram emot.
Men nu är jag lite överdrivet gnällig för förutom den här pissveckan så har jag ju egentligen massor att se fram emot! Om fem veckor drar vi till Turkiet och jag har just insett att det är dags att börja om jag ska gå ned nått kilo innan det är dags för bikini. Dessutom bor vi på all inclusive vilket betyder att jag kommer att frossa och svulla och festa och gå upp tio kilo på en vecka. Jag måste alltså komma i form nu för att det inte ska se alltför hemskt ut när vi åker därifrån.
Har gjort en fräsch och grymt god rätt till middag med kyckling och bulgur. Ska lägga ut receptet inom kort så kan ni testa. Det är nyttigt och riktigt riktigt smarrigt! Och jag gjorde så mycket att det räcker både till lunch och middag i morgon!
Update
I lördags var vi och provkörde två bilar. Vår Volvo har varit på verkstad i en vecka och vi har tröttnat lite på allt krångel. Att köpa ny bil är inget vi kommer att göra i morgon, men vi vill i alla fall börja titta och se vilka alternativ vi gillar. Intressantast hittills- en sprillans ny Hyundai. Jag ska erkänna att jag är GRYMT sugen på den!
Vi har också hunnit med en sväng till Söderköping och hälsat på Linda med familj. De bjöd på fantastisk mat, gott vin, läskande drinkar, många skratt och en skön säng.
I dag, söndag, är första dagen det varit t-shirt väder och då var det visserligen inte lika roligt att vi tillbringade den varmaste tiden på dagen i en bil på väg till Stockholm. Men vi hann ända njuta en del av vädret. Köpte med oss thaimat som vi käkade på altanen när vi kom hem, sedan satte vi igång och jobba i trädgården. Jag har grävt upp en rabatt och sått frön som man ska så tidigt på våren. Sedan tejpade jag fast vattenslangen på en sopborste och skrubbade altanen med såpa. Nästa helg kommer vi att ligga på knä och olja in den.
Och sist men inte minst måste jag berätta om min enorma tur! Kommer ni ihåg då jag berättade om branden som stoppade pendeltåget och tvingade mig ta en svindyr taxi hem. Jag delade ju den med två tanter som pröjsade 350 kronor för liften. Sen chansade jag och skickade in taxikvittot till SL, trots att det stod att man inte får göra det då det är polisavspärrat, och fick tillbaka HELA summan!!! Hahaha! Jag tjänade alltså 350 kronor på att taxi hem! Jag måste köpa en trisslott imorgon!
En bild från Söderköping. Emil, Isabella, Kalle och William och Gustav i bakgrunden!
Solbad
Det är äntligen riktig vår ute. Solen strålar och det är varmt- i solen. Ännu är det inga ljumma vindar, men när man sitter på den inglasade altanen med dörrarna öppna så är det som om det vore sommar.
Patrik och barnen har varit lediga i dag och när jag kom hem var de ute och spelade fotboll. Jag sjönk därför ned i en stol och njöt av värmen medan de lekte.
Sen tände vi grillen och avnjöt årets första grillning (förutom påsken då men då var det ju snorkallt ute). Patrik grillade och fixade mat medan jag solade och höll ett vakande öga på barnen. Och drack ett glas kallt rosé förstås! : )
I morgon ska vi till Söderköping och hälsa på Linda och hennes familj! Blir mysigt att åka iväg på en minisemester och roligt att få träffa dem igen! Och nu håller vi tummarna att det fina vädret håller i sig så vi kan vara ute där också.
Stjärnsund
Mitt uppdrag i Stjärnsund var att lämna över Metros läsares alla kondoleanser till Englas familj. Träffade prästen i kyrkan och resultatet ser ni här: http://www.metro.se/se/article/2008/04/16/19/5836-45/index.xml
Byn var liten, vacker och hade ett lugn över sig. Det var en idyll. Precis en sån idyll som jag själv är uppväxt i och en sån plats där man tror att sånt här inte kan hända. Fy sjutton.
**************************************************
I morgon är jag ledig eftersom barnens dagis är stängt. Ska sova ut och sedan ska vi åka till Solna och hälsa på deras gamla dagis. Kalle längtar jättemycket efter sina gamla kompisar. Hoppas bara inte att det blir ett bakslag. Att han tycker det är så roligt där att han inte vill tillbaka till sitt nya dagis igen...
Ge mig vår!
I övrigt då? Tja, inte mycket under solen. Eller solen förresten. SMHI lovar sol och varmt hela tiden men jag tycker det är kallt och ruggigt och regnigt eller mulet. Kikade tillbaka på förra året då Kalle fyllde år och insåg att våren är väldigt sen i år om man jämför. Kolla in hur det såg ut den 15 april i fjol.
Skulle vilja ha vårkänslor nu, klä av barnen lite kläder och sätta på solbrillorna. Var är våren?????? Och ja, jag vet att ni norrlänningar vadar i snödrivor, men här brukar vi faktiskt ha hyfsat varmt nu...som ni ser...
Nej, nu en bastu (vad jag tjatar men jag nyttjar den till fullo) och sedan desperata hemmafruar i två timmar....
Fem år
För exakt fem år sedan var jag sliten, trött, öm och skräckslagen. Men jag var också världens lyckligaste! Min pojke var född och i dag kan jag knappt fatta vad som har hänt. Var tog tiden vägen?
Kalle fyller fem år i dag och han tycker själv att det är hur coolt som helst! Nu tycker han att han är stor!
Han fick frukost på sängen i morse av mig och Patrik. Han har fått bestämma middagsmat (blodpudding)och sen blir det presentutdelning när Patrik kommer hem från jobbet.
Den allra första bilden på min lilla kille!
Mardröm
Även fast det var väntat att hon inte skulle vara i livet längre så kändes det som om någon vred sönder mitt hjärta när beskedet kom. Lilla Engla som nästan var hemma hos sin mamma när hon stötte på ett monster som ansåg att han hade rätten att ta hennes liv. Ett liv som just hade börjat. Det var till Englas mamma tankarna gick igår. Hon som aldrig skulle ge upp. Hon som aldrig skulle sluta leta och som in i det sista hoppades att hennes dotter var vid liv. Stackars, stackars mamma.
Igår natt när jag kom hem från jobbet låg båda mina barn i min säng och jag kramade och snusade extra mycket på dem innan jag somnade.
Weekend-update
Tidig helg
Han har bjudit sina bästa vänner och är så ivrig att han knappt vet vad han ska ta sig till. Det blir sex pojkar och Isabella. Hon kommer inte att få det lätt stackarn. Tur att de är snälla med henne!
Patrik är och spelar poker ikväll och jag har ägnat hela kvällen till att måla dörrar. Barnen hann knappt krypa ned i sängarna innan jag sprättade färgburken och började jobba. Nu är det bara ett varv kvar, vilket jag ska göra i morgon, sen är det färdigt och det blev precis så fint som jag hade hoppats. Det är det här jag saknade när vi bodde i lägenheten, att få göra saker, inreda, måla, fixa. Hur kul som helst!
Mår äntligen bra och jag hoppas att SMHI har rätt för en gångs skull imorgon. De har utlovat tio grader varmt och en stor sol. Jag siktar på en dag ute med näsan i rabatterna eftersom maskrosor har börjat spreta lite här och var.
På G!
Är inte hundraprocentigt frisk ännu, men det går framåt med stora steg. Om jag inte hade haft tjock i luftrören hade jag kallat mig själv för hyfsat frisk. Men när jag får förkylningsastma blir allt tungt. Jag andas med tunga andetag, måste promenera med myrsteg för att jag inte orkar någonting och jag blir andfådd direkt. Dessutom är jag livrädd för att hosta för det känns som om lungorna ska följa med. Nu inhalerar jag mina mediciner och hoppas att det snart ska bli bra igen.
Ikväll har jag till och med så pass mycket ork att jag har målat en dörr och lister. Nu är det bara en dörr kvar att måla och lägga ett nytt golv i köket. Sen är nedervåningen relativt färdig. Då flyttar vi en våning upp och där är det massor att göra så jag kommer inte att bli sysslolös. Mamma brukar säga till mig att man alltid har något att göra när man har hus och jag hoppas hon har rätt för att göra ingenting är bland det värsta jag vet.
I dag har jag och Patrik varit på Barnens hus och inhandlat presenter till Kalle som fyller fem år på måndag. Han ska få en stor häftig bilbana av mormor, morfar och gammelmormor. Av oss får han en fotboll, ett utomhusspel där man ska kasta ringar på pinnar och få poäng och ett pussel på 100 bitar med motiv från filmen "Bilar".
Och om ni inte reagerade så säger jag det igen- 100 bitar! Jag är helt usel på pussel och att lägga ett 100 bitars pussel skulle nog ta en dag för mig. Men Kalle är något av ett geni på pussel och han kommer att slänga ihop det som om han aldrig gjort något annat.. Så har han alltid varit. Han började lägga pussel då han var åtta månader och han ser av någon konstig anledning direkt var bitarna ska ligga. Skumt. Den egenskapen kommer absolut inte från mig.
Kalle var tidigt pokerproffs också...
Skrämmande roligt!
Det är förstås hemskt och man får läsa otäcka saker i domar och ibland se bilder som etsar sig fast på näthinnan en lång tid efteråt. Men det är sååååå otroligt spännande och jag blir grymt engagerad! Och det är vid såna här tillfällen jag känner att det inte finns något bättre än att jobba med webb. Händer det något i utredningen så kan vi berätta det direkt!
I dag har jag jobbat från Stockholm med försvinnandet av flickan. Plockat fram information om den misstänkte och haft ständig kontakt med vår reporter på plats. Och jag har älskat varje sekund. I love mitt jobb helt enkelt!
I övrigt då? Mår inte bra ännu. Har haft en släng feber på eftermiddagen och har tjockt i luftrören (jag har ju astma och den smyger sig på så fort jag blir förkyld). Gick på apoteket efter jobbet och köpte hem allt ifrån vitaminer till alvedon så nu ska här kureras! HATAR att vara sjuk. Jag vill ju promenera, måla dörrar, städa, busa med barnen...inte känna mig som en hundraåring som inte orkar göra nått.
Ikväll blir det bastu för förkylningens skull, varmt te, min underbara bok och tidig sömn.
En snabbis
Jobbade i dag men är inte frisk. Det var faktiskt väääldigt länge sedan jag drog på mig en sån här förkylning. Har haft feber större delen av dagen och jag ställer mig än en gång frågan hur mycket snor som ryms i en människas näsa...?
Ikväll är det "Prison Break" och jag nästan bävar för att jag måste hålla mig vaken en timme till. Det är nu inget måste, men jag vill ju se min snygging i fängelset. Har gjort ordning te nu och ska lägga mig i sängen och läsa min bok som jag är helt fast i. Och somnar jag så somnar jag.
Orkar inte blogga mycket mer ikväll. Åter i morgon (med förhoppningsvis nya FRISKA tag!)
Bara skit
Hade lite av en otursdag i går.
När jag skulle åka hem från Arvids kalas med två barn och en stor IKEA-kasse med en bilbarnsstol i (fick ju skjuts av Linda in och var tvungen ta med mig stolen tillbaka) så var det plötsligt stopp på tågtrafiken. Det brann i Sollentuna och man var därför tvungen att ta ersättningsbuss mellan några tågstationer för att sedan kliva på tåget igen. Vid något gott mod klev jag av vid stationen där ersättningsbussarna skulle gå ifrån, men så fick jag syn på kön av folk som stod och väntade på bussarna.
Här är ungefär en femtedel av kön.
Jag ställde mig sist i den oändliga kön men insåg rätt snabbt att det skulle ta flera timmar. Frågade om någon skulle till Väsby och fick med mig två damer som vi sedan delade taxi med. Det blev en dyr hemresa kan man lugnt påstå.
På eftermiddagen satt jag i solen och myste med ett glas rosévin och en inredningstidning medan barnen lekte. Men några timmar senare kände jag hur en förkylning knackade på dörren och innan kvällen var slut satt jag och frös och snörvlade i soffan. Trodde i det längsta att det var pollenallergi eftersom jag redan har svåra känningar. Men icke.
Jag är skitförkyld och har nu på eftermiddagen bara legat i soffan och sovit. Mår skit! Igen! Jag som aldrig brukar vara sjuk är det plötsligt två gånger på raken. Konstigt.
Nu kurerar jag mig. Vilar, dricker varmt te, käkar c-vitaminer och ska utmana ödet och basta ikväll för att se om det blir bättre (jag vet att det också kan gå åt andra hållet). Hoppas att jag kan jobba imorgon. Känns sådär att vara hemma då jag var sjuk förra veckan också...
En bild på Isabella och hennes favorit Emmy. Hon blir alldeles till sig över att få ha en bebis i sin närhet. Det var dock mindre kul igår när Isabella drog upp min tröja och bet mig i bröstvårtan. Hon hade tittat då Linda ammade Emmy. Hahaha!
Så här fina var trollen innan de åkte på Arvids maskerad-kalas.
Helg
I dag är det kalastime! Arvid har fyllt fem och har bjudit in till kalas med temat läskigt. Kalle ska vara en i Ninja turtles, Isabella ska vara pirat och jag ska vara mig själv.
Ikväll har jag en känsla av att det blir lugnt hemma hos familjen Wikström/Sandberg eftersom det inte är en hälsokryssning Patrik varit iväg på. Han kommer förmodligen ligga däckad i soffan framför tv:n och somna tidigt. Själv hoppas jag på god mat och en bastu.
Den här fina vårbilden tog jag på sötnosarna förra helgen!
Läbbigt
Det var första dagen på semestern och vi gick ned i det varma vattnet för att ta ett dopp. Plötsligt känner jag hur något "piskar" runt mitt ena ben och det börjar bränna något kopiöst. Jag sprang skrikande och gråtande upp ur vattnet och satte mig på stranden och tittade förskräckt på benet. Det bubblade på huden och i en decimetertjock ring runt benet såg det ut som ett brännsår.
Jag grät och hade jätteont och Patrik hade ingen aning om vad han skulle göra. Då kom en thailändare springande från ingenstans. Han plockade gräs vid vägkanten som han på väg fram till oss gnuggade mellan sina händer. Sedan la han gräset på benet och genast försvann den värsta smärtan. Sedan bad han Patrik springa till en affär och säga manet och be om en salva. Jag och mannen gick upp till hotellet där jag fick badda benet med ättika. Och när Patrik kom med krämen (som garanterat inte är laglig i Sverige) försvann all smärta och svullnad på en minut.
Efter den dagen har jag blivit skiträdd för att bada i havet utomlands och de två kvarvarande veckorna i Thailand simmade jag bara i poolen.
Sex år senare har jag fortfarande kvar märken på benet av brännmaneten och då ska man tänka på att jag bara råkade få på mig några trådar som lossnat. Den stackars flickan som dog i dag hamnade mitt i maneten. Fy tusan.