norrtjejen

I går hade jag och Pata en vuxenkväll! Patriks lillebror Jocke kom hit på dagen och passade barnen medan vi åkte på bio och såg "Män som hatar kvinnor" kanske sist av alla. Gillade den och tyckte att de gjort en väldigt bra version av boken. Ser fram emot andra delen i september!

Efter filmen mötte vi upp Patrik och Wiveka på Söder. Vi käkade på en italiensk restaurang som heter Hosteria tre santi och den kan jag verkligen rekommendera! Jättegod mat, stora portioner och trevlig personal. Inte gratis förstås, men med tanke på matens kvalitet så är det väl spenderade pengar! Vi fyra har aldrig gått ut och ätit tillsammans sen vi började umgås för sju år sedan så det var verkligen på tiden!

Efter maten tog vi hissen upp i skatteskrapan och baren "Och himlen därtill". Den ligger 26 våningar upp och bjuder på en fantastisk utsikt över hela Stockholm! Efter en drink nära himlen åkte vi till Humlegården och deras uteservering och där stannade vi resten av kvällen! Mycket, mycket mysig kväll!

I dag har jag varit trött och vi har bara tagit det lugnt. Vår guddotter Emmy är här över natten så att hennes föräldrar som är nygifta får en kväll för sig själva. Nu sover alla små och jag och Pata ska ägna vår kväll åt Nintendo Wii som vi inhandlade i dag!



Jag och Pata 26 våningar upp. Kolla in utsikten i bakgrunden!



Min kusin Wiveka och hennes Patrik.



Emmy, Kalle och Isabella bygger lego.

I helgen gifte sig Linda och Dan på Grythyttan. Jag var tärna och toastmaster och hade massor att stå i. Men allt blev väldigt lyckat! Brudparet var enormt vackra, maten var suveränt god, vinet underbart och festen blev blöt!

Dagen innan sov jag, den blivande bruden och Zübeyde tillsammans i en svit. Det var som i en amerikansk film. Vi drack skumpa på kvällen och klänningarna hängde omkring oss. På dagen D:s morgon fick vi frukost på rummet och sen jobbade Zübeyde hela dagen med vårt hår. Jag hade en stram frisyr med små diamanter i. Linda såg ut som en prinsessa i lockigt långt hår och diadem.

Vi, och framförallt Linda då förstås, var riktigt nervösa innan vi gick in i kyrkan. Men allt gick bra, ingen snubblade eller svimmade och både hon och Dan sa ja!

På middagen höll jag tal och jag kände redan innan att det skulle gå åt skogen. Jag grät mer eller mindre konstant under mitt tal och under flera andras också för den delen. Blödig som få.

Maten var underbar med pilgrimsmusslor och kantareller till förrätt, oxrygg, tryffel och potatis till varmrätt och ostbricka till dessert. Till detta serverades ett riktigt gott vin! Jag och Pata gillade vinet så mycket att vi tog hem menyn för att ha koll på vad det hette, 2005 Crozes- Hermitage, för er som undrar.

Efter middagen dansades det bröllopsvals och så åt vi tårta och sen började festen. Vi dansade, drack massor av drinkar och shots och det laddades hårt för en efterfest som dock få av oss orkade med. Klockan två gav jag och Pata upp och vinglade hem.

Här kommer lite bilder, de bästa ligger dock på en annan kamera så de får ni se en annan dag.



Zübeyde fixar Lindas hår.







Det vackra brudparet! (Bild snodd av Kattis)



Jag i min fina tärnklänning!

Nu är jag frälst! I Nintendo Wii! Efter en regnig dag på Kolmården åkte vi hem till Linda och Gustav och där hade de detta roliga spel. När barnen lagt sig spelade vi tennis, boxades, spelade golf, baseboll och bowlade och det var så himla roligt. Att jag knappt kan använda armarna i dag på grund av träningsvärk är ju en annan femma. Nu håller jag på med projekt övertalning med Pata. Vill ha!!!

Förutom att det regnade på Kolmården hade vi det väldigt bra på vår lilla tripp till Östergötland! Vi insåg dock att det inte är värt pengarna att åka till Kolmården. Kalle tyckte Berg- och dalbanan var roligast och Isabella tyckte att en rutschkana var bäst. Då är det bättre att lägga pengarna på Furuviksparken eller på Grönan dit vi ska nästa vecka.

En stor grej hände när vi var på Kolmården! Isabella gav sina nappar till Bamse och har nu slutat med napp. Jag trodde aldrig att det skulle gå men hon verkar nöjd. Tänk så fort tiden går. Isa är helt blöjfri sedan början av året och nu har hon även slutat med napp. Min bebis. Herregud vilken ångest jag får.



En syn jag inte längre får se. Isabella med blöja och napp.

Min äldsta vän, Jenny, hennes man Magnus och deras tre barn var här och hälsade på i går. De har aldrig varit här tidigare och det var kul att få visa dem hur vi bor. Barnen, som är i ungefär samma åldrar, busade och lekte för fullt och vi vuxna surrade och hade trevligt.

Vädret var nästan på vår sida, det var mulet men tack och lov varmt och inget regn så vi kunde trots allt grilla. Sen satt vi ue på altanen till två på natten. Jag och Jenny pratade gamla minnen, ungdomssynder och tittade på fotografier från en fylleresa som vi gjorde ihop till Magaluf då vi var sjutton. Ve och fasa! Efteråt bestämde vi oss för att barnen skulle hållas inlåsta tills de är minst 20.

I morse tänke jag, på grund av en viss mängd vin i går, skippa dagens promenad. Men Jenny, som är en hurtbulle, drog med mig ut så fläsket har minsann fått sig en runda i dag också. Och i morgon ska vi till Kolmården hela dagen vilket betyder promenera, promenera och promenera. Det betyder också en jävla dyr utgift men vad gör man inte för att ge barnen upplevelser. I morgon ska det ridas kamel, titta på lejon i Safariparken och se delfinshowen. Blir mycket roligt!

Vi ska ha sällskap i parken av min kompis Linda, Gustav och deras barn Wille och Emil. Sen hälsar vi på dem i Söderköping! Längtar!



De som ska hållas i hårt tills de är 20. Eller 30.

I går vågade jag pröva tärnklänningen och den satt ju som ett smäck. Utom över brösten då. Det är tydligen där mina semesterkilon satt sig. Jag ringde och skrämde Linda lite men eftersom hon förvandlats till en bridezilla så var det inte läge för skämt. Hon hotade att komma ut till Väsby och köra träningsläger med mig i veckan, eller byta ut mig som tärna. Haha.

Jag lugnade henne med att jag hinner banta ned pattarna till normal nivå innan veckan är slut. Jag tränar varje morgon innan frukost nu. Fredag och lördag tog jag promenader och i morse cyklade jag en mil. Det löser sig.

I dag kan jag dock inte skryta med någon bantarmeny. Min barndomskompis Jenny och hennes familj är på väg hit och det blir god mat, rabarberpaj och vin. Banta får jag göra någon annan dag.



Den här skocken med barn kommer att härja här i kväll.

...norrlandssemestern över och vi är tillbaka i Stockholm. Jag har, som ni märkt inte bloggat däruppe. Anledningen är att jag inte kunde ladda över några bilder och jag ville inte att det bara skulle vara en massa text.

Vi har haft fantastiskt mysigt och härligt där uppe. Jag och barnen åkte upp en vecka innan Patrik. Efter bara någon dag åkte vi ut till vår stuga på Rånön. Det är ett av de skönaste ställen jag vet på jorden. Första dagen fick vi sällskap av Patriks föräldrar och lillebror vilket var kul! Sedan kom mina bröder och svägerskor och det blev ännu roligare. Vi fiskade med kastspö, körde fyrhjuling, spelade kubb, åt massor av god mat, avnjöt gott vin och tog det allmänt lugnt. Samma dag som Pata kom upp med bilen återvände vi till metropolen Örarna.

På kvällen då Pata kom blev det fest. Mina bröder och deras sambor kom till mina föräldrar och vi grillade, lekte den gamla barndomsleken "Land och rike" och kvällen avslutades med att Micke plockade fram gitarren och alla sjöng tillsammans.

Vi har hunnit med så mycket. Badstranden, sällskapsspel, shopping, middag med mina barndomsvänner Jenny och Ida och deras familjer och en grilltävling. Vi samlades hemma hos Daniel där han, Pata, Micke och Dannes granne Henke fick grilla valfritt kött vilket fick serveras med valfritt tillbehör. Sen var vi övriga i juryn. Allt var supergott men Micke drog det längsta strået och vann.

Och just mat blir det ju mycket av när man är på semester och framförallt då man är hos mamma och pappa. Tyvärr ska jag ju komma i en tärnklänning nästa lördag då min vän Linda gifter sig och jag får inte gå upp ett kilo vilket jag lär ha gjort fem gånger om. Jag vågar inte ens pröva klänningen. Nu tar jag raska promenader varje morgon innan frukost för att försöka komma i den inom sju dagar.

Nu lite bilder:



Mitt älsklingsställe på jorden, Rånön!



Jag och mamma under en av våra goda middagar i stugan. Den här gången äter vi i vår grillkåta.



Kalle får köra båt med Daniel.



Micke spelar gitarr och Pata munspel och vi andra sjunger. Här är festen i full gång!



Ida, Jenny och jag och alla våra barn. Ida äger visserligen bara den minsta sötnosen som sitter i hennes knä, men visst har vi barndomsvänner gjort det bra!



En dag på stranden.



Pata under grilltävlingen.



Men Micke vann och stolt var han!



En galen bild på kusinerna Isabella, Mikaela och Kalle.

...norrut! I morgon flyger jag och barnen till Luleå! Blir fantastiskt roligt och skönt och jag håller på längta ihjäl mig. Att lämna den tropiska värmen för 13 grader känns ju bajs förstås, men det är ju inte vädret som gör det. Jag längtar efter familj, vänner, Rånön och myspys!

Har enorm ångest för flygresan och tror som vanligt att jag ska dö. Kommer också som vanligt att tacka han där uppe om det inte blir så!

Jag har ju glömt att berätta att jag vann SM i Ledin-diss vilket förstås glädjer mig. Min recension blev verkligen uppmärksammad. Kolla här vad jag hittade då jag googlade på mitt eget namn: (Har tagit bort efternamnet för att jag inte vill hittas på Google) : )

”Och en av mina nya idoler heter Anneli W. Hon formulerar väl vad jag sagt länge, och hon gör det när hon får chansen att recensera alla Tedrickares Älsklingsrockare, för inte ens Tedrickarna menar att Valsång är Rock. Nej, när det är party, då shake:ar Tedrickaren loss till Tomas Ledin. Själv saknar jag egentligen ord,men det gör inte Anneli. Anneli, jag är kär i dig! Hör du det?”

Och denna…

”Kudos till dig....Anneli W som vågar sänka en svensk nationalklenod på detta sätt :-)”

I morgon går Kalle sin sista dag på dagis. Sen börjar han fritids och skola till hösten. Han längtar hur mycket som helst! Och jag tycker att det känns både sorgligt och roligt på en och samma gång.

I dag gav vi fröknarna fina liljor som tack för de här månaderna som de har tagit hand om Kalle. De har inte gått så länge på det nya dagiset men det har varit mycket bra veckor både för oss och barnen.

Till hösten fortsätter förstås Isabella på dagis och det blir första gången utan att hon har Kalle i närheten. Det känns ju också läskigt. Hon är så van att ha storebror i närheten som passar henne, bär henne när hon är rädd och ser till att ingen är dum med henne. Det sistnämnda behöver jag visserligen inte oroa mig så mycket för. Är någon dum och slår min flicka som ser ut som en vän prinsessa så åker de nämligen med all säkerhet på en tjottadäng. Hon är en tuff tjej.



Dagiset med Kalles skola i bakgrunden.



Vägen med övergångsställe, och längre fram en rondell, är en gångväg på dagisgården där barnen kommer att få köra  trehjulingar till hösten. Isabella kommer att vara galen av lycka! Kalle är redan avundsjuk och kommer nog vilja hälsa på sina gamla kompisar ofta.