norrtjejen

Uppe i Luleå och med livet i behåll. För tro mig, jag överdriver inte, när jag säger att jag hade en nära döden-upplevelse vid landningen. Det blåser nämligen typ orkan här och piloten varnade innan att det skulle bli en hel del turbulens. Och det var en underdrift. Planet vobblade i luften, folk gnydde runt omkring mig av rädsla, bagageluckorna i taket öppnades och innan vi tog i backen lutade planet åt alla möjliga håll.

En man bakom mig som såg ut som en tuff militär var alldeles chockad efteåt. Han lutade sig fram mot mig och sa "Fy fan, jag trodde det skulle gå åt helvete". Jo tack. Jag som är flygrädd försökte hålla mig lugn för barnens skull, men när vi väl tagit backen fick jag en adrenalinchock som hette duga. Jag skakade som ett asplöv och var sååå nära att börja gråta. Fy sjutton.

Har det skönt här uppe. Har sovit middag hårt som en björn i ide. Har varit ute och lekt med barnen, släppt Kalle fri en stund och låtit honom springa själv med sin kusin Mikaela i kvarteret där mamma och pappa bor. Snart kommer bröderna hit och vi ska äta middag och förmodligen ta ett glas vin. Härligt med semester!