norrtjejen

Jag hade inte brant mig pa stranden. I alla fall inte av solen utan av vinden. Jag har drabbats av nagot skumt som heter vindbranna. Det ar tydligen en vanlig akomma pa skidakare. Jag har fatt vatska i pannan som nu har ramlat ned i ogonen och i nasan. Jag ser med andra ord inte riktigt klok ut.

Ogonen, speciellt det hogra, hanger sa jag bara ser genom en liten springa. Och nasan ar sa bred att jag ser ut som ett lejon. Och det varsta av allt ar att all den har vatskan kommer att komma ut sa smaningom genom nasan och ogonen. Det lat val frascht?! Not!

Jaja, jag har i alla fall inte ont. I dag ska vi dock ta var byline-bild och det kanns ju halvkul eftersom jag ser ut som en rymdvarelse. Tur att jag inte ar i Mexiko for att ragga for jag hade garanterat inte fatt napp.

I dag ar var sista dag och den ska vi agna at att lapa sol. Just nu ligger vi utflakta i solstolar vid poolen och njuter. I morgon lamnar vi det har harliga landet och har en 13 timmar lang flygning framfor oss som vi inte ser fram emot. Men det blir skont att komma hem. Jag saknar bade Pata och barnen sa jag nastan forgas.