norrtjejen

Tänk att man aldrig får vara riktigt glad. När jag nyss haft semester och är pigg och redo att kasta mig in i jobbet då går Kalle förstås och blir sjuk. I går när jag kom hem vid halv tio var han varm som en kamin och eftersom Patrik började sitt nya jobb igår och har instruktionsdagar den här veckan förstod jag att det blev jag som drog nitlotten att vabba. Suck.

Natten har varit hemsk då Kalle, sedan vi var i Kreta, fått för sig att han har ont i magen och att han behöver kräkas. Jag vet inte om han bara hittar på eller  inte. I natt har han hulkat över en hink men det har inte kommit något. Det som gör mig misstänksam att han hittar på är för att han hela tiden frågar om jag tycker synd om honom. Ska ringa BVC och kolla vad de tror. Om han inte hittar på för att få uppmärksamhet så är det ju något som är fel.

Kom i säng vid halv fem i morse och var som ett åskmoln när jag väcktes av Kalle vid sju. Nu känns det bättre men jag längtar efter att få sova middag och ta igen förlorad sömn.

Har dessutom löst det så jag kan åka och jobba. Jocke kommer hit efter skolan så jag kan vara på Expressen senast halv fem. Känns skönt! Det var rätt skoj att jobba kväll!