norrtjejen

I natt vaknade jag och Pata av en förskräcklig smäll. Det dånade som en explosion och vi satte oss nyvakna upp i sängen och tittade chockade på varandra. Patrik sprang upp för att se om huset stod kvar medan jag ganska snart kom till insikt med att det bara var åska. Strax därpå blixtrade det och mullrade det med några sekunders mellanrum. Åskan måste ha varit just ovanför oss då vi vaknade av smällen.

Även Isabella vaknade av dånet och jag kröp ned under täcket och höll om henne. Att det skulle åska hade jag ju inte tänkt på då jag köpte hus. Jag är grymt rädd för åska efter en händelse då jag var liten. Jag var på mina kusiners sommarställe i Hedemora då blixten slog ned i huset på natten. Minns det som igår. Den träffade i lampan i köket, där deras hund låg och sov och han for ut, vettskrämd som en tok, den stackarn. Minns också den brända lukten efteråt. Riktigt otäckt.

I natt var första gången jag hellre skulle ha velat att vi bodde kvar i vårt trygga höghus i Solna istället för i ett hus. Som tur var passerade åskan ganska snabbt och istället öppnade sig himlen. Det regnade så mycket att jag och Patrik stod helt fascinerade klockan tre på natten och såg på. Men på morgonen var det inte lika häftigt. Mina salladskrukor är helt förstörda efter nattens skyfall. Vissa är bara kasta direkt medan vissa kanske jag med mycket tur kan rädda. Jävla skit!