norrtjejen

I går var en tung dag. Tua begravdes på Skogskyrkogården och alla i hennes närhet kom för att ta farväl. Och det var så vackert. Jag kan svära på att Tua satt där uppe och gillade vad hon såg. Det var en smakfull begravning, precis i hennes smak. Runt den svarta kistan fanns mängder av vita liljor, såna som hon alltid köpte. Och röda rosor. Ma Oftedal höll i ceremonin, dikter lästes och passande musik spelades. Under "My way" fällde jag många tårar eftersom den stämmer så bra in på Tua.

När vi fick ta ett personlig farväl och lägga blommor på kistan brast alla dämningar och jag grät hejdlöst. Efteråt fick jag huvudvärk för att det var så mycket känslor som kom ut. Efteråt var vi många som gick och drack en sorgeöl tillsammans. Vi, gamla kollegorna, pratade minnen och skrattade och fick ett riktigt trevligt slut på en jobbig dag.